Information om trycktekniker

Trycktekniker

Trycktekniker



Screentryck


Screentryck är en gammal och välanvänd tryckmetod som kan användas till såväl grafiska som industriella syften. Det allra vanligaste användningsområdet är dock textilier som t-shirtar, piké, och tygpåsar m.m. Metoden kan också, om än inte lika ofta, användas för att producera trycksaker som posters.

Till skillnad från många andra tillvägagångssätt som t.ex. digitaltryck, är screentryck en arbetsintensiv tryckmetod. Den kräver nämligen att man tillverkar särskilda ramar vilka sedan används för att realisera trycket.

I ramen finns en särskild duk som behandlas med ljus och emulgeringsmedel för att skapa det önskade motivet till trycksaken. Vid tryckeritillfället placeras färg på duken och sedan används en gummiskrapa för att fördela färgen jämnt över ytan. Filmen släpper därefter igenom färgen på de behandlade ställena och voila ? ditt tryck har skapats!

Det går endast att använda en färg per film, vilket innebär att man måste ta fram flertalet ramar om man önskar ett flerfärgstryck. Resultatet är ett skarpt och högkvalitativt tryck med bra färgåtergivning.

Fördelar:
-Stor kontroll
-Detaljrikt tryck
-Bra färgåtergivning
-Kan användas till en mängd olika trycksaker
-Möjlighet att blanda färgerna till önskat resultat

Nackdelar:
-Dyr uppstartskostnad
-Arbetskrävande metod
-Långsamt tillvägagångssätt
-Inte optimal för större upplagor
-Inte möjlighet att ändra trycket efter att ramen är tillverkad

Offsettryck


Offset är en mycket gammal tryckteknik som härstammar från 1800-talet. Det är också den teknik som idag används allra flitigast runt om i världen. Till skillnad från exempelvis digitaltryck är det en indirekt tryckmetod. Något som innebär att trycket sker från tryckplåt till gummiduk följt av trycksaken, vilken vanligtvis består av tidningar, böcker, eller föremål av trä, läder och metall.

detta en metod som inte rekommenderas vid mindre upplagor. Kostnaderna blir helt enkelt för höga. Vid större upplagor är däremot denna metod att föredra då styckpriset blir avsevärt mycket billigare.

Fördelarna med offsettryck
Trots att denna metod är mycket mer arbetsintensiv än exempelvis digitaltryck, medför den många fördelar. Till de allra främsta hör:

Överlägsen tryckkvalitét. Än så länge finns det ingen metod på marknaden som kan användas för att skapa ett renare och mer högkvalitativt tryck.
Möjligheten att trycka på en mängd olika material såsom papper, trä, läder och metall.
Vid större upplagor blir styckpriset avsevärt mycket billigare.
Längre livslängd på såväl tryck som tryckplåt.
Digitaltryck
När du trycker så kallat digitaltryck behövs inget fysiskt original tas fram vilket gör att kostnaden blir lägre då du trycker enklare trycksaker i relativt små upplagor. Digitaltryck är en tryckmetod som till skillnad från andra metoder inte behöver använda några tryckplåtar. Istället är processen helt digital och förs över direkt från maskinen till materialet som trycket ska ske på.

Med anledning av detta så finns det också möjligheter att göra justeringar på trycket sent i processen, vilket inte är möjligt vid exempelvis offsettryck.

Vilka typer av trycksaker kan man då beställa med digitaltryck? Det går exempelvis att beställa visitkort, affischer, flyers, skyltar, broschyrer, tidningar, förpackningar, etiketter och böcker bland mycket mer. Du har också möjlighet att välja mellan papper med olika gramvikter och finish som obestruket, bestruket eller transparent.

Brodyr


Brodyr är en snygg och effektiv metod att märka textil med namn och logotyper. Den är slitstark och upplevs ofta som mer glamourous än andra märknigsmetoder. Det är utan tvekan rätt metod om du är ute efter ett lite mer exklusivt uttryck för profilkläder och reklamartiklar. Många väljer därför brodyr till kläder för representation, till exempel vid mässor, försäljning och service. Men det är även ett snyggt och tillåtande alternativ för arbetskläder och idrottskläder. Den är tålig och kan sys på allt från tunna t-shirts till tjockare jackor och kepsar. Det fungerar dessutom utmärkt på material som fleece och frotté, som kan vara svårare att trycka på.

Priset räknas vid antal stygn logotypen eller namnet består av, hör ihop med hur stor brodyr som önskas. Vi broderar aldrig på plagg som skaljacka och regnjacka tack vare dess material.

Transfer


Transfertryck används framförallt när det är ett mindre antal plagg (max 50 som grundregel) som ska tryckas eller när man vill ha en flexibilitet och kunna märka upp kläder löpande och styckvis.

Med transfertekniken så förtrycker man det aktuella motivet, logon etc på en bärare som sedan appliceras genom att värmas på plagget. På så sätt blir det ett hållbart och tåligt tryck på profilkläder eller arbetsplagget som fungerar för även de tuffaste sammanhangen. Till exempel så används denna tryckmetod ofta för arbetskläder och profilplagg till hantverksföretag, bilverkstäder etc där slitage tålighet är viktig tillsammans med en flexibilitet att kunna trycka upp enstaka plagg löpande.

Ett annat tillfälle när transfer kan behöva användas är när ytan som ska tryckas till exempel är svår att komma åt, eller att materialet har andningsmembran exempelvis funktionsmaterial. Övriga plagg som med fördel transfertrycks är kepsar, idrottskläder, arbetskläder, företagsjackor, väskor, mm.

Det finns dessutom en mängd olika transfertyper att välja mellan som till exempel screentransfer, stretchtransfer och reflextransfer m.m.

Transfer kan användas till andra produkter än textil, till exempel på muggar som skall tåla maskindisk i hög värme.

Ta del av en film och få en inblick i hur transfer tillverkas här.

Tampotryck


Tampotryck (pad printing på engelska) inkluderar tre komponenter: tampon, färg och kliché. Klichén är gjord av ett stålmaterial med en designad etsad yta föreställande tryckmotivet. Tamponen, som vanligtvis är gjord av silikongummi, tar upp färgen från den etsade ytan på klichén för att sedan pressas mot tryckobjektets yta. Det är silikonmaterialets (tamponens) unika egenskaper som möjliggör förflyttning av färgen från klichéns plana yta till ojämnaytor.

Med tampotrycket möjliggörs stor detaljrikedom utan att kvaliteten blir lidande och metoden är utmärkt för tryck på böjda ytor, såväl konkava som konvexa. Tampotryck är en vanligt förekommande tryckteknik vid produktion av presentreklam, såsom reklammuggar, pennor, usb-minnen,hörlurar, thermosar, golfbollar och mycke mera. dessutom lämpar sig metoden för tryck på de flesta material såsom plast,metall,glas,lackerade ytor och trä.

Gravyr


Gravyr är en inristad teckning eller text på ett föremål, som i regel är i metall, glas eller liknande hårt material. Arbetet att skapa en gravyr kallas gravering. De vanligaste metoderna för att gravera är roterande gravyr och lasergravyr. Den metod som faktiskt har utvecklats mest är den så kallade lasergravyren. Gravyr med laser gör man först och främst när det är glas som man ska gravera. Tidigare har man alltid ristat in gravyren i glaset eller så använde man sig av blästring där man sprejar sand med en oerhört hög hastighet in i glaset så att det slipar ner den gravyr man har valt ner i ytan. Idag använder man istället laser till att gravera i glas och då främst brukar det röra sig om en koldioxid-laser som oftast brukar vara oerhört kraftfull.

Ordlista

Ordlista



Primärfärger
Kallas även grundfärger, och är cyan, magenta och gul färg (C, M och Y i CMYK).

RGB
Står för Red (röd), Green (grön) och Blue (blå). Kallas även för sekundärfärgerna till skillnad från cyan, magenta och yellow.

CMYK (Cyan, Magenta, Yellow, Keycolour)
Även känt som processfärger, ett färgsystem som används exempelvis vid offsettryck. Cyan (blå), magenta (röd) och yellow (gul) kan tillsammans med svart färg skapa över 1200 olika färgtoner. Logotyper med toningar eller s k raster trycks alltid i CMYK eftersom PMS-färger inte kan återge toningar.

PMS-Färg
PMS står för ?Pantone Matching System? och kallas på svenska ibland för dekorfärg. PMS-skalan har en specifik kod för varje färg vilket gör att det finns en absolut referens att utgå från när man vill beskriva vilken färg som är vilken vid exempelvis tryck. När man använder sig av denna färgskala kallar man ofta trycket för PMS-tryck. PMS kallas även ?platta färger? eftersom de inte kan återge färgtoningar.

EPS
EPS är ett filformat, förkortningen står för ?Encapsulated PostScript?. EPS kan kombinera både vektorbaserad och pixelbaserad grafik. När du sparar en färdig bild i Adobe Illustrator så används ofta just EPS-formatet. Ta för vana att alltid efterfråga EPS-filer i dialog med kund.

JPG
JPG står för Joint Photograpic Experts Group och är den överlägset vanligaste filtypen för bilder på webben. Fördelen med JPG är att bilderna återges perfekt på en skärm och att storleken på filen ändå blir förhållandevis liten. Nackdelen är att bilderna ibland blir ohanterligt stora om de avses användas för tryck och de fortfarande är i JPG-format. I en JPG är alla objekt låsta och kan inte skalas, därmed ett filformat som endast funkar för att visa saker på skärm eller i presentationer.

PNG
PNG är ett bildfilformat skapat specifikt för Internet, och står för ?Portable Network Graphics?. PNG är ett bra alternativ för den som vill ha bättre kvalitet än GIF men inte är i behov av samma fotografiska återgivning som JPG. Fördelen med PNG mot JPG är att i PNG så går det att ta bort bildbakgrunden och ?frilägga? objektet.

Upplösning
Upplösningen mäter hur många pixlar på en given yta som en bild utgörs av. Ju fler pixlar desto högre upplösning och därmed också bättre bildkvalitet. Upplösning kan också vara storleken på en bildskärm, till exempel 1024*768 pixlar.

Vektorgrafik
Till skillnad från pixelgrafik så är vektorgrafiken egentligen en samling matematiska formler som berättar hur en linje eller en kurva ska flöda fram på skärmen. Fördelen med denna typ av grafik är att de vektorbaserade bilderna kan ökas i storlek utan att kvaliteten försämras, något som inte går med en pixelbild i exempelvis JPG. Vanliga program för att hantera vektorbaserad grafik är Illustrator och InDesign. Om du konverterar en pixelbaserad bild till vektorgrafik kallas det för att du ?vektoriserar? bilden.

Lär dig mer om vektorgrafik med hjälp av denna film https://www.youtube.com/watch?v=gbn4q50Jtcs

Paginering
Helt enkelt numrering av sidor i en trycksak där sida 1 är omslaget. Är alltid jämnt delbar med 4 (4, 8, 12, 16, 20, 24, o.s.v.).

Prägling
När man präglar en trycksak så höjer man en del av den för att skapa en tredimensionell känsla. Ett exempel på prägling är de upphöjda siffrorna på ett kreditkort.

Relief
Motsatsen till prägling - mönstret står upp istället för att det är nedsänkt.

Tryckyta
Den del av ett papper eller annat tryckmaterial som det går att trycka på. Denna är vanligtvis inte riktigt lika stor som den verkliga fysiska ytan.

Bestruket papper
Papper med ytskikt för att förbättra slitstarkheten och tryckbarhet.